Deltiologi betyder här vykortssamlande, genealogi betyder släktforskning och nostalgi det självklara nöjet att minnas.

Äldre vykort från örserum 3


Sjön Ören från Högaberg

Ören från Högaberg

Ett kort postgånget 1929 med en vy över sjön Ören "sedd från Högaberg". Här går jag bet på att identifiera var fotografen stått. Sjön Ören är ett återkommande motiv på de tidiga vykorten, vilket ni kommer att se nedan.

Sjön Ören - Badstranden

Badstranden 1914

En bild från den blivande badstranden postgången 1914. Möjligen är det sommargästers välklädda barn som är fotomodeller.
Om ni tittar noga längre bort, kan ni upptäcka bryggan med ångbåten nedanför Örserums Badanstalt.

Badstranden 1927

En bild där samma strand nu benämns "Badstrand". Året är 1927 och brevskrivaren Ingeborg inleder kortet med:
"Kära Nenna! Tack för senast! - Jag trivs över förväntan gott här och jag tror "lufta ä go" som dom säger här."
Ser ni hur rent det är vid stranden, ända bort vid stenarna där senare vägen till Majgården kom att anläggas? Ingen vass så långt ögat når.

Sjön Ören med båtar

Ören med båtar 1910

Året är 1910. Kortet visar dåvarande sandstranden nedanför nuvarande Smålandsgården. I fonden syns ångbåten och bryggan.

Den här bilden är för mig det tydligaste exemplet på hur Ören och dess stränder såg ut innan sjön började gödas. Sannolikt var Örensbaden och Smålandsgården tidiga med vattenklosetter, och kanske förde bäcken som mynnade någonstans i buskaget också med sitt avloppsvatten från andra fastigheter..
Jag minns hur man i sjön härutanför, på botten kunde se några "generationer" trätrummor för avloppen i olika grader av sönderfall. De skymtades vid lungt väder, när man i sakta mak rodde med ekan och spanade ner i sjön vid "bråddjupskanten". Avloppen gick troligen orenade rakt ut i sjön.

Sjön Ören och ångbåten

Ångbåten med rodd och segelbåtar

Året är 1917. En hel armada båtar på viken; Både de sedvanliga ekorna samt en mindre farkost. Längre bort t o m en båt med segel. Enligt skriften "Vilo och kurorter" (1917) fanns här både "Rodd- och segelbåtar."
Vi ser att ångbåten har ångan uppe och att en mängd passagerare väntar på bryggan.

Ångbåtensbryggan med båten

Ytterligare en kort med ångbåten vid bryggan.  Postgånget på 1920-talet. Enligt boken "J. G. J., Jönköping - Gripenbergs Järnväg" (2000) fanns tidigt en ångslup Svanen. Denna ersattes omkring 1910 av en lite större ångbåt S/S Ören med ett tidigare förflutet på Frykensjöarna. Båtarna trafikerade sträckan Örserum - Näs - Framnäs - och sist St Hultrum, där de anslöt till den smalspåriga järnvägen.
Möjligen visar bilden ovan under "Sjön Ören med båtar" ångslupen Svanen.

Ångbåten 1930-tal

En lite senare bild av ångbåten Ören. Kortet postgånget på 1920-talet och skrivet av självaste A. T. Wirén.
I boken "Örserum, En liten hembygdsskrift" (1979) berättar Yngve Jonsson i Fridhem om hur han några år på 1920-talet arbetade som maskinist på ångbåten Ören.
"- Det var en trevlig tid på den gamla ångbåten. Jag hade 60 kronor i månaden och fri mat. Det var bra på den tiden."
I artikeln berättas vidare om hur båten 1935 lades upp för gott och att skrovet under andra världskriget förvandlades till skrot. På 1930-talet hade det svenska landsvägsnätet byggts ut och bussar och bilar började ta över trafiken. Gripenbergsbanan hade då spelat ut sin roll och det blev även slutet för ångbåten Ören.

Örserum och badparken

Allen mot ångbåtsbryggan

Nedanför Örserums badanstalt anlades den så kallade badparken. Här ett kort från 1921 där vi ser "allén ned till båtbryggan". Lägg märke till damen som staxt passerar bron över bäcken.
Kortet är skrivet på Stora Hultrum och går till "Välborna fröken Lina Lagerbielke". Det undertecknas av Axel, Signe och tillgivna kusinen Helga. Axel är säkerligen "gamlebaron" på Hultrum Axel von Otter (1851-1934) och Helga troligen hans hustru Helga Vult von Steijern (1851-1936). Axel von Otter var bl a ledamot i styrelsen för Jönköping Gripenbergs järnvägsaktiebolag 1893. (Källa: Elgenstierna)

Parti av badparken

Ytterligare en bild av badparken från samma tid, men ej postgånget. Huset vi skymtar till vänster är badhuset.

Parti av badparken

"Parti av Badparken" postgånget 1928. Här skymtar vi baksidan av Örserums badanstalt.

Badparken med badhus

En i utförandet lite nyare bild med "Förlag John Ingesson". Sannolikt efter en äldre förlaga. Lägg märke till personernas kläder. Här ser vi badhuset från framsidan. Det var enligt boken "Vilo och kurorter" (1917) "Varmbadhus för alla brukliga badformer. " Man kunde också erhålla sjukgymnastik och massage.
I huset ovanför fanns "järn- och karlsbaderkälla" och det var väl där man "drack brunn". Vid den byggnaden ser ni klockstapeln med vällingklockan, där jag som mycket ung vaktmästare omkring 1966 fick lära mig "klämta in maten" vid bestämda tider. Kommer inte ihåg vem som lärde mig tekniken, men ingen klagade i alla fall på hur det lät.

Paviljongen

En bild på paviljongen. Byggnaden användes troligen till dans och samkväm. Jag kan ännu minnas de vackra landskapsvapnen som satt uppe under taket i den vackra byggnaden. På sjösidan fanns en liten altan där fler än jag troligen haft en "date" i den ljuva sommarkvällen vid Ören.

Badparken, Paviljongen och badhotellet

Badparken från sjön

Ett kort postgånget 1924 med roende män i en typisk flatbottnad eka från Ören. Här syns både paviljongen och "Badhotellet" som annexet här kallas.

Örens strand 1910

Örens strand 1910

Avslutar den här sjönära bildsviten med ett kort postgånget 1910. "Här är så förtjusande vackert med löfskog och blånande höjder" hälsar  brevskrivaren.
Bilden är sannolikt tagen vid Östergårdens strand och det är möjligen deras kor som står i vattnet och som kanske annars betar i björkhagen vid stranden. När jag studerar de vita korna i förstoringsglas ser dessa ut att vara "kulliga", d v s de saknar horn.
Här går fortfarande hagen nästan ner till vattnet, men de lutande träden varslar om att vågorna eroderar strandkanten.