Innehåll

Nyheter på sidan Hem VykortSläktforskning

Länkar

Yngre vykort från Örserum 2

Vi fortsätter resan bland det jag kallat "yngre vykort". Korten är från ungefär 1935 och framåt. Kommentarerna kan kräva lokalkännedom.

"Östra centrum"

Privvattaget kort postgånget 1935.

Kortskrivaren Astrid – en trolig sommargäst - skriver till fröken Ingeborg Felt, adress Heintze, Lindö. Man är inte Du med varandra. Det är sommar i Örserum och vattnet uppges vara 26 grader.
Bilden är tagen från Missionshusets övervåning. Just framför oss har vi Ekeboda byggt 1932. Man kan se på trädgårdarna att området är nyanlagt. Häckarna är ännu låga till skillnad mot vegetationen i John Ingessons trädgård, för att inte tala om de blommande träden i Smedstorp. Kommer ni ihåg att där precis i hörnet på Smedstorpstomten fanns goda ljusa äpplen som hängde ut över vägen?

ekeboda

Bild på Ekeboda postgången 1942. Förlag: E. E. E. Tranås.

Karl J. Karlsson och hans fru Hedvig i Ekeboda hade varit i Amerika. I församlingsboken för 1924-37 kan man se att de var vigda av pastor David Brunström i Illinois, USA, den 1/6 1931. De var då 39 respektive 41 år gamla. Möjligen hade det gått bra för dem ”over there” och kanske det var dags att bege sig hem. De byggde ett rejält hus 1932 med 6 rum, 2 hallar och ett kök, som det står i Sveriges bebyggelse (1956). Här fanns också ett - jag vill minnas -  dubbelgarage, men vad jag vet aldrig någon bil. Min bror Claes hyrde garageplats av Kalle i Ekeboda när han köpt sin första röda älskling – en MGA. Både Kalle och Hedvig var, när jag kollar deras födelser, bördiga från Åsa. Kommer ihåg dem som snälla människor.

"östra centrum" II

Kort postgånget 1934. Förlag: John Ingesson.

Sannolikt taget samma år som bilden från Missionshuset ovan. Jämför höjden på häcken till höger på Ekebodas tomt. I första huset till höger Högalid bodde skomakarmästaren som fortfarande var verksam på 50-talet, som jag minns det. Verkstaden fanns på gården i ett uthus. Där luktade det gott. I Sveriges bebyggelse anges att huset är byggt 1935 och att skomakaren hette Johan Larsson. I församlingsboken anges Johan August Augustsson född 1881. När jag kollar hans födelse heter fadern August Larsson, statdräng i Bunnströms mellangård. Det är inte ovanligt vid den här tiden att "efternamnen" varierar från ett äkta Augustsson till ett son-namn som blivit släktnamn.
Hans son var i alla fall Gösta Augustsson som tillsammans med hustrun Ebba hade kaféet i Örserum vid stora landsvägen.

Backen på bilden var våra vintrars eldorado för rattkälkar. Ibland åkte vi långt fram på kvällen i det sparsamma ljuset från gatlyktorna. Vid isgata kunde man, om man startade uppe vid Missionshuset, få upp bra fart och runda Ingessons bensinpump på slutet med en snygg sladd.

från tresnipen

Ej postgånget kort. Förlag John Ingesson.

Vi befinner oss uppe på tresnipen, där en stig gick från Efraim Johanssons (Kalle Post) ner till Ingessons. Kalle gick alltid den vägen och harklingarna hördes över nejden. Vi ser en del av ängen som fortfarande är obebyggd. Kortet är särskilt intressant om man kikar över takåsen på Ingessons; Här ser vi endast Jenny Eliassons Fagerslätt och gaveln på gamla skolan. Byn var ännu glest bebyggd.

Villor vid vägen

Kort postgånget 1952. Förlag: Hovfoto. Calla Sundbecks Eftr. Gränna.

En variant av ett ganska vanligt Örserumskort. Lägg märke till skylten utanför det första huset – Höggerde byggt 1930 – Telegrafstation. Där fanns den alltså, innan den flyttades till ett hus vid stora landsvägen - Aldensjös övervåning.
Om vi studerar bakgrunden till det aktuella huset Höggerde närmare, kan vi i församlingsboken 1924-1937 se att Gustav Andersson med familj bor där. Hans dotter Stina anges telefonist och han själv trafikbilägare. I Grännaortens telefonkatalog 1942-1943 anges ”Gustav Andersson, Bilstation”. Rolf Möller berättade en gång – om jag inte minns fel – att Gustav Andersson ägde Örserums första bil. Kanske hade han flera chaufförer. I "Öreserum - En liten hembygdsskrift" (1979) berättar Hugo Hugander att han år 1930 körde åt Gustav Andersson.

När bilden tas finns i denna del av byn både handelsbod, postkontor, telegrafstation och sannolikt bensinstation. Vi kan konstatera att det innan den nya vägen drogs, fanns ett slags centrum för Örserums service här.

Ängen

Kort postgånget 1945. Inget förlag.

Det vi ser är ett av Mellangårdens gärden, som till en del blev de tomter på vilka familjerna Carlsson och Elm byggde sina hus 1947 och 1951. Dessutom fungerade en del av det vi ser som vår fotbollsplan, där oräkneliga ”Silver och Guld” spelades. Vi var ju inte ett helt lag så den leken passade bra.

På kortet ser vi uppe vid vägen från vänster, Smedstorp, Höggärde, Örensberg (Ingessons) och Ekeboda. Till vänster i bild skymtar vi det vita staket som troligen omgärade hela Örensrotomten.

Hitom Örensberg ser vi en del av Örserums verkliga kulturhistoria – Ingessons bodar. I den vänstra här synliga boden fanns under 1950-talet allehanda varor som speglade den bredd en lanthandel hade vid den här tiden. Vad sägs om allt från lampor och porslin, till kokos i lös vikt? I boden med stegarna fanns på ena sidan en avdelning med bl a tvättmedel och hönsfoder. I taket hängde oräkneliga par trätofflor av äldre modell (med bakkappa), som troligen förblivet osålda. På andra sidan hade Ingesson sitt garage. Här stod bilen på tomgång på vintern, för att bli varm inför ”resan”. Ingesson levererade nämligen varor till en vid krets av kunder, vilka bodde långt uppe i skogen. Vi barn tyckte avgaserna luktade gott .

Pensionat Örensro

Kort postgånget 1952. Hovfoto. Calla Sundbecks Eftr. Gränna.

Greta sänder en födelsedagshälsning och bjuder in till Örensro. Troligen frun i huset vid denna tid. För dem som inte sett Örensro med två våningar blir det här en bild på hur rymligt huset var. Om jag inte missminner mig hade senare syster Kerstin mottagning i ett rum på övervåningen.

Örensgården S.S.F. semesterhem

Kort postgånget 1965. Förlag Hovfoto Calla Sunbecks eftr.

Vi rör oss upp mot stora landsvägen. Vi ser Örensgården i vinterskrud - fast vi sade alltid Sjuksköterskehemmet. Trots att Örserum är så vackert på vintern, har jag bara hittat två kort med vintermotiv.
I "Örserum – En liten hembygdsskrift” (1979) anges att A T Wiren skänkte pengar och tomt till byggandet av sjuksköterskornas semesterhem. I Sveriges bebyggelse (1956) anges Fredrika Bremerförbundet som ägare. Jag minns föreståndarinnan syster Agda som en vänlig men bestämd dam.

Från sjuksköterskehemmet

Kort postgånget 1950. Förlag Hovfoto Calla Sunbecks eftr.

Vi ser i fonden Karlsborg som 1956 ägs av installatör Ernst Karlssons sterbhus. Det är byggt 1939-40. Här bodde Ernst Karlssons änka, tant Eddie på övervåningen. Hon var mor till Assar och Arne Karlsson. Assar känner vi som byns elektriker och Arne som ”Kioskarn”.
Det är Eddie som skrivet kortet till Maj Ohlsson i Norrköping där hon också hälsar till moster och morbror – som kanske också bodde i Norrköping.

Kom ihåg att far berättade att familjen bott nära gården Rupphult som min farfar ägde, men sålde och lämnade 1937. När jag kollar församlingsboken för Vireda 1934-1939, ser jag att familjen Karlsson bor i Såghem. Fadern anges maskinist och jag tror han var vid Ruppens kraft. Familjen kom från Kalmar län och Misterhults socken och får bli ett exempel på att många i den växande byn Örserum ej kom från bygden, utan från helt andra delar av Sverige. Oftast gällde det dock endast en av makarna.

Utsiktstornet

Ej postgånget. Inget förlag.

En bild på vårt kära utsiktstorn i ”parken”. Har inga uppgifter om byggnadsår, men minns mycket väl detta spännande torn som en gång ersatte ett lägre, vilket redan presenterats bland äldre vykort. Inne på första våningen i tornet fanns den tidens grafitti. Väggarna var fulla av allehanda anteckningar (och teckningar). Som liten pojke fick man lära sig att det fanns andra ord än de som användes i dagligt tal.

Utsikt från utsiktstornet

Ej postgånget. Förlag E. E. E. Tranås

Utsikten från tornet var bedårande. Man kan förstå att tornet var ett intressant tillskott för Örserums sommargäster, där de promenerade omkring på stigarna i det fagra landskapet. På bergknallen nedanför brukade hembygdsföreningen ha sin brasa vid Valborg. Vilken stämning – när kören sjöng. Möjligen flyttades brasan p g a brandrisken.
Om man klickar på bilden så den blir större, är det möjligt att se hur Gösta eller Gunnar i Östergårn´ kört ut med häst och vagn i vattnet vid sin strand, för att låta hästarna svalka sig och dricka. En bild vi aldrig mer får se.